26 september 2006

Naturromantik


När man ibland går omkring här uppe är det lätt att när man ser sig omkring plötsligt inser var man egentligen bor, och under vilka förhållanden. Ta igår kväll till exempel (se bilden).

En kylig höstkväll då solen precis har börjat gå ner, den snöklädda fjällen är lätt lilafärgade, och Torne träsk är i princip spegelblankt. Det är såna kvällar man kommer ihåg, och inte dem vi har framför oss. Några månader av regn, rusk, och becksvart mörker.

2 kommentarer:

Soffan sa...

Åh vad Lapphålet är fint! Hoppas att vi kan komma upp snart så att Klara kan lära sig åka skidor!

Niklas sa...

Det får vi ju se till. Om inte annat kan hon ju få gå på sin första after ski.