Första hjälpen i terräng - dag 1

Nu är klockan snart sex och dags för middag. Alla mina fördomar angående utbildningar och mat har verkligen visat sig vara sanna. Man äter fasen hela tiden. Och dricker kaffe som en galning.

Men vi har hunnit med lite annat också, till exempel HLR - hjärt och lungräddning. Det känns oerhört bra att ha fått nöta in hela förloppet vid HLR, men fy den dagen man tvingas göra det på riktigt för första gången. Jag hoppas verkligen att om den nån gång kommer att den i så fall dröjer. Å andra sidan kanske det skulle vara bra om man fick göra bort det så fort som möjligt. Jaja, det är väl ingen idé att oroa sig för det nu.

Nu måste jag pudra näsan inför middagen. Sen är det ett tvåtimmarspass kvar fram till klockan nio. Då är vår första tolvtimmarsdag till ända. Snacka om korvstoppning, och då är det ändå två veckor kvar...