Första hjälpen i terräng - dag 3

Jaha, det var det. Nu är vår första hjälpen-utbildning över, och nu har vi fått ett diplom att sätta upp ovanför sängen och ett tygmärke att sätta på jackan. Nu ska vi alltså kunna ta hand om benbrott, ledskador, sjukdomar, köldskador, fulla norrmän som tycker att barnbacken är ett ypperligt ställe att kolla nya trimmet på skotern på, och allt däremellan. Just nu känns det helt overkligt. Det kommer aldrig att gå. Vid min första skada kommer jag antagligen att känna mig som Tom Cruise i Cocktail när han under sin första kväll bakom bardisken frågar en gäst vad han vill ha, varav gästen svarar "Vodka!" och Tompa frågar "What's in that?".

Vad som känns ännu mer overkligt är att nu när den här fullspäckade kursen är över, tja, då är det TOLV dagar kvar! Jag menar, själva patrullutbildningen har ju fasen inte ens börjat än. Det ska bli grymt intressant att se hur den kommer att bli, och vad den kommer att innehålla. Förmodligen kommer den att vara till bristningsgränsen fylld av teori och teoretiska olyckssituationer, praktiska mardrömsövningar och repetitioner i absurdum, och alldeles... Alldeles underbar.