Fyra dagar senare...

...har vi fortfarande helt makalöst långa dagar. Lätt tolv timmar. Varje dag. Sen i fredags. Men jag klagar inte. Det är jäkligt intressant, fastän ångesten sakta börjar växa. Med lite otur kan man ju som pistör faktiskt hamna i en sits där det står liv på spel. Lite skillnad mot att stå inför dilemmat om vilket vin man ska rekommendera till den smörstekta rödingen.

...har vi i alla fall hunnit med en kick-off. Vi hamnade nere hos Bobbo Nordenskiöld i hans lilla restaurang/café/pub/kyffe. Givetvis var jag kvar till sist. Med TT.

...har jag fortfarande inte åkt en meter skidor. Inte så mycket att klaga över dock i och med att det mest regnar och smälter. Det är bara en tidsfråga innan nån åker på en axellux eller ett bäckenbrott. For real alltså. Det är helt sjukt halkigt ute på parkeringen.

...har jag varit nere i byn två gånger. Första kvällen vi kom hit för att få nåt att äta, och i söndags kväll för att se nånting annat än Fjällgården. Båda gångerna hamnade vi på Broken. Andra gången höll jag på att spruta ut en stor del av en Bud genom näsan då jag såg Ronaldinhos bicicleta mot Villareal.

...har jag förstått att vi från Abisko, Björkliden, och Riksgränsen faktiskt är ett lite exotiskt inslag här bland Sälen- och Åre-säsongarna. Det har också blivit allt mer klart att vi spelar i en helt annan division än Sälen och Åre. Enbart en av anläggningarna här nere har ju typ mer folk i backen under en dag än vad vi tre anläggningar där uppe har tillsammans under en hel säsong. Och Sälen har fler bäddar än vad Piteå och Luleå har innevånare. Tillsammans.