En kulturell smältdegel
Igår var det officiell invigning av Björklidens nya funpark. Ni vet, nu för tiden vill ju ingen liten kid som åker skidor baklänges och har hedern i behåll sätta sin fot på en anläggning som inte har en park. Detta innebär ju att kidsens föräldrar givetvis bokar fjällsemestern dit parkerna finns, och att Björkliden måste ha en park om vi vill ha kidsen och deras familjer som gäster.
Hur som helst, igår hade ett gäng skid- och snowboardåkare från Gällivare, Kiruna, och Narvik kommit upp till Björkis för att köra en invigningssession i parken, och senare på kvällen dricka sprit som bara skid- och snowboardåkare från Gällivare, Kiruna, och Narvik kan. Dessutom var drygt 50 personer från ett av Sveriges mer kreddiga jeansmärken på plats i Björkis i helgen för att konferera, och, well, dricka sprit. Och som vanligt var våra norska vänner på plats för ännu en helg i skoterns och Jägermeisterns tecken.
Så vid tolvsnåret igår kväll var baren på hotellet en kulturchock utan dess like - norrmän med bensin i blodet, skid- och snowboardåkare med absolut inga betänkligheter över att kapa en arm för ett sponsorkontrakt, och själva sinnebilden av Stockholms hippaste modemänniskor, givetvis i stuprörsjeans. Och när två av modemännen fick ta över CD-spelaren innanför bardisken och brände av Pet Shop Boys gamla böganthem Always on my mind för det överfulla dansgolvet blev den på alla sätt och vis mångsidiga kvällen komplett.
2 kommentarer:
Haha! Precis som mitt och Tobbes förhållande! :-)
En skulturell smältdegel...
Jag vill gärna höra om hur Moen togs emot av Stureplan och vice versa. Berätta mera!
Alltså, med risk för att förstöra din bild av en lördags-after ski i Björkliden måste jag berätta att Moen numera nästan aldrig syns till här uppe. Fråga mig inte var han har tagit vägen, och om jag ska vara helt ärlig kanske vi inte vill veta. Om du vill kan jag dock efterforska lite i saken.
Skicka en kommentar