En bekännelse

Soffan skrev tidigare idag om sin nyfunna kärlek till det, tillsammans med Allsång på Skansen och köttbullar, kanske mest folkhemssvenska vi har, Apoteket. Då slog det mig att jag har undanhållit er en ganska mörk och allvarlig del av mitt liv här uppe i fjällvärlden.

Erica var länge på mig att jag skulle skaffa nån form av hudvårdsprodukt, typ nån form av återfuktande kräm, eller nåt. Jag var lika länge skeptisk, eftersom jag inte ansåg mig behöva nån. Jag menar, varför försöka förbättra det som redan är perfekt? Nä, skämt åsido, jag var inte helt övertygad, men till slut provade jag i alla fall en rengöringsgel och en återfuktande gel från L'Oréal, och de kändes riktigt bra. Men, ni som nu känner mig, vet kanske vid det här laget att jag är en obotlig sucker för alla former av högkvalitativa produkter. Vissa kallar det här fenomenet "märkesbög" eller under andra former "prylbög", men som den väluppfostrade och politiskt korrekta pojke som jag är väljer jag hellre att kalla det... Tja, "kvalitetsmedveten" kan vi väl säga.

I alla fall, vad jag försöker komma till är att idag är jag totalt hooked och har givetvis halkat in i ett ganska allvarligt missbruk av Biotherm Homme-produkter av alla de slag. Aquafitness Shower Gel, Cleansing Gel, Facial Exfoliator, Aquapower Gel, you name it. Kalla det snedvridet skönhetsideal, kalla det metrosexualitet, kalla det en motreaktion på de stereotypa norrländska manliga idealen, kalla det vad ni vill, fast är jag i alla fall. Och Apotekets utbud är inte längre att tänka på. Kan nån vara snäll och förklara hur det kunde bli så här? Hur kunde det gå så långt? Och har nån av er nåt nummer eller nån annan kontaktinformation till Anonyma Hudvårdsmissbrukare kan ni väl höra av er?