Wii

Gårdagens planer för en heldag med caffè latte och kulturell uppdatering hemma i soffan grusades vid lunchtid då jag fick nys om ett paket som låg och väntade på mig i butiken inne i Abisko. Ett paket vars innehåll jag förväntade mig att få den 8 december, och som jag nu, drygt två månader senare, efter mycket terapijobb lyckats lämna bakom mig och nästan förtränga.

Men igår kom den alltså - mitt Wii! Och den är precis allt det jag hoppats på - liten, stilren, och fullt värdig en plats i iPod-generationens designerinredda vardagsrum. Efter lite tekniska omstruktureringar och installationer bakom tv-bänken var det bara att röja bort allt onödigt så som soffbord och fåtöljer framför tv:n och bereda plats för bland annat en tennisplan, en baseballarena, och en niohåls golfbana.

Några timmar senare, lite lätt andfådd och svettig, kunde jag konstatera att jag är fasen så mycket vassare på bowling i digital form än i verkligheten, och att alla de sommardagar som jag har spenderat ute på golfbanan på Nötön inte direkt lämnade några avtryck efter nio hål på Nintendos bana. Men jag kan dock lova att när ni kommer och hälsar på så ska vi nog kunna fördriva några timmar tillsammans framför tv:n. Det är nämligen inget snack om saken att Nintendos senaste skapelse är gjord för att vuxna människor ska få freaka ur tillsammans på vardagsrumsmattan en lördagkväll med varsin handkontroll och öl i händerna.

(Och om ni inte har den blekaste aning om vad jag pratar om kan ni kolla här).