Ett hån mot oss alla

Givetvis håller inte (kd) med mig, men år 2007, i en modern demokrati, är det fan i mig ett hån att vi fortfarande har en filmcensur här i Sverige. Att vi dessutom pratar om världens äldsta censur, med över 100 år på nacken, gör ju inte saken bättre. Man får ju dock hopp när en kvinna som Gunnel Arrbäck, numera före detta direktör för Statens biografbyrå, går ut och ifrågasätter sin gamla arbetsplats och dess plats i dagens mediasamhälle.

Personligen anser jag att det är min, din, och alla andras rättighet att faktiskt köpa en biobiljett och en hink med popcorn, glida ner i en biofåtölj, och sedan se folk hängas upp på köttkrokar, få borrmaskiner nerkörda i halsen, och huvuden krossade i skruvstäd. Ingen ska ha rätten att komma och säga att jag inte får se såna "förråande" bilder, och ingen ska definitivt ha rätten att klippa ur dessa bilder ur det konstverk som en film faktiskt är, vare sig den är regisserad av Ingmar Bergman eller Eli Roth. Att de pysslar med sånt i diktaturer runt om i världen är rent ut sagt förjävligt, men att en sådan myndighet, även om den praktiskt inte längre ingriper, ens existerar i dagens Sverige är oacceptabelt.