Ja, vad säger man efter en matberedare i present, ett hederligt gammalt bullbak under eftermiddagen, och som avslutning på dagen en trerätters middag tillsammans med Erica och min käre far, bestående av en krämig ripsoppa till förrätt, smörstekt rödingfilé med mandelpotatispuré smaksatt med dill och en citronhollandaisesås till varmrätt, och mandel- och Daim-tårta till dessert? Att bli gammal är inte så illa i alla fall.
Med en överhängande risk för att förstöra resten av Soffans helg så måste jag erkänna att vi inte kom oss för att ta tag i den där garderoben igår kväll. Det innebar tyvärr också att det inte blev nåt av plåtandet av stugan. Jag är hemskt ledsen, Sofia, du får bita ihop några dagar till, men jag lovar att det kommer att dyka upp bilder här så småningom. Gårdagskvällen började dock som planerat - Erica slängde ihop en schysst linsgryta till middag, till det blev det några glas Roodeberg, och sen... Tja, sen blev det liksom inte så mycket mer gjort. Vi fastnade i soffan framför The Devil Wears Prada istället. Som det kan bli.
Lördagen började med att våra av-och-till-grannar, älgarna, kom på besök. De har hängt här i stugbyn de senaste dagarna, men idag bestämde de sig för hälsa på oss och samtidigt passa på att käka lite på träden precis framför stugan. Sushi tog det säkra före det osäkra och kollade in 81:an och hennes kalv på ett säkert avstånd genom fönstret. Vi hade planerat att gå ut en sväng och ta en promenad ner till träsket, men vi fick skjuta på det lite grann för att inte störa våra gäster mitt i deras frukost. Till slut bestämde de sig dock för att kolla in vad stugbyn hade att erbjuda i matväg lite längre bort så då passade vi på att smita ut. Man vill ju inte gärna stöta sig med grannarna.
Då var julen officiellt över här hemma i vår stuga. Granen utslängd, med barr över hela stugan och över hela Sushi som resultat, och de två julstjärnorna nedtagna från fönstren. Mer jul än så hade vi inte. Inga tomtar, inga grisar, och inga epilepsiframkallande julslingor som dekoration runt stugan. Väldigt enkelt och stramt, nordisk minimalism-style. Den svenska fjällvärldens innevånare är ju kända för sin känsla för stil och design, så vi kan ju inte bara flytta hit och vara sämre.
Så med andra ord ska vi ikväll fortsätta med att försöka få vår stuga värdig ett Residence-omslag, och ta tag i en garderob, full med prylar av alla de slag, som är i desperat behov av en väl genomtänkt organisation. Som ni märker vet vi nog allt hur man roar sig en fredagkväll även här uppe i norraste norr, så ni behöver inte oroa er och tänka på oss när ni beställer in ännu en shotbricka sent ikväll. Vi kan leva la dolce vita även här. En vällagad middag, några glas Roodeberg, och en stökig garderob to top it all of with. Och vem vet, ikväll kanske vi äntligen lyckas få fram digitalkameran ur garderoben och får upp några bilder på vår stuga här på bloggen lite senare.
Soffan skrev tidigare idag om sin nyfunna kärlek till det, tillsammans med Allsång på Skansen och köttbullar, kanske mest folkhemssvenska vi har, Apoteket. Då slog det mig att jag har undanhållit er en ganska mörk och allvarlig del av mitt liv här uppe i fjällvärlden.
Erica var länge på mig att jag skulle skaffa nån form av hudvårdsprodukt, typ nån form av återfuktande kräm, eller nåt. Jag var lika länge skeptisk, eftersom jag inte ansåg mig behöva nån. Jag menar, varför försöka förbättra det som redan är perfekt? Nä, skämt åsido, jag var inte helt övertygad, men till slut provade jag i alla fall en rengöringsgel och en återfuktande gel från L'Oréal, och de kändes riktigt bra. Men, ni som nu känner mig, vet kanske vid det här laget att jag är en obotlig sucker för alla former av högkvalitativa produkter. Vissa kallar det här fenomenet "märkesbög" eller under andra former "prylbög", men som den väluppfostrade och politiskt korrekta pojke som jag är väljer jag hellre att kalla det... Tja, "kvalitetsmedveten" kan vi väl säga.
I alla fall, vad jag försöker komma till är att idag är jag totalt hooked och har givetvis halkat in i ett ganska allvarligt missbruk av Biotherm Homme-produkter av alla de slag. Aquafitness Shower Gel, Cleansing Gel, Facial Exfoliator, Aquapower Gel, you name it. Kalla det snedvridet skönhetsideal, kalla det metrosexualitet, kalla det en motreaktion på de stereotypa norrländska manliga idealen, kalla det vad ni vill, fast är jag i alla fall. Och Apotekets utbud är inte längre att tänka på. Kan nån vara snäll och förklara hur det kunde bli så här? Hur kunde det gå så långt? Och har nån av er nåt nummer eller nån annan kontaktinformation till Anonyma Hudvårdsmissbrukare kan ni väl höra av er?
