Renlighet är en dygd

Som ni kanske vet vid det här laget så genomgår jag ju så smått en metamorfos i september varje år. Det är då jag tar steget från säsongsarbetare till hemmaman. I år kommer denna oundvikliga förvandling inte att äga rum förrän i slutet av september, men jag känner redan att det börjar närma sig.

Igår dammsög jag nämligen hela huset, skurade toaletten, tvättade, och ikväll har jag städat bilen. Något är på gång. Sån här pepp var det länge sen jag kände, och jag är nästan helt säker på att det beror på att hösten är i antågande. Det är som om mitt undermedvetna redan har börjat anpassa sig med vetskapen om att jag snart påbörjar mitt nya liv.

Farbror Niklas

I fredags lämnade vi Abisko för några dagar på Österlen. Anledningen var att min bror skulle gifta sig med sin Sara. Hela familjen var så klart på plats, liksom släkt och vänner från i princip hela Sverige. Det var jäkligt skoj att träffa folk som vi inte har sett sen vi flyttade från Lund, men även släkt från Jonas sida av familjen som jag aldrig har träffat tidigare. Sen Jonas hookade upp med Sara har vi tyvärr bara haft möjligheten att träffas tre gånger, inklusive den här helgen, vilket är på tok för lite. Även om den här helgen var rätt hektisk, av naturliga skäl, var det dock skönt att få träffa dem båda under i alla fall några dagar. De verkar väldigt kära, och de var jättefina tillsammans.

Under helgen brejkade de även nyheten att de till våren ska få tillskott i familjen, vilket innebär att jag lämnade Skåne i måndags som framtida farbror. Inte dåligt, va? Farbrorn måste ju vara den ultimata medlemmen i en familj. Jag menar, snubben som kommer på besök några gånger om året med presenter och en jäkla massa dåligt inflytande. Ungarna älskar honom, medan föräldrarna snabbt ångrar att de bjöd in honom över huvud taget. Vi får väl se hur jag kommer att tackla hela den där biten.

Väl tillbaka mot norr igen hade piloten mellan Stockholm och Kiruna vänligheten att berätta att det minsann var hela +8'C i Kiruna. Hösten hade med andra ord fått ytterligare grepp om tillvaron här uppe. Jag klagar dock inte, men det skulle ju vara en lögn att säga att det inte blev en nätt kontrast att spendera helgen i ett soligt och fint Kivik, och sen komma tillbaka till ett Abisko som snart är klätt i höstskrud.

På väg

Det känns som om jag har nämnt det här förut, men jag är inte riktigt säker. Whatever. Jag gillar i alla fall verkligen att befinna mig på flygplatser. Det kanske är svårt att tro efter mitt hatinlägg här efter att vi kommit hem från NYC, men det är bara SAS jag hatar över allt annat här i världen, inte flygplatserna i sig.

Jag gillar vibben av att människor är på väg nånstans, att de gör nånting. De reser till nåt, flyr från nåt, söker efter nåt, glömmer nåt. I skrivande stund sitter jag på ett av alla Arlandas caféer, trådlöst uppkopplad. Erica är inne i city på ett möte, medan jag dricker kaffe, skriver det här inlägget, lyssnar på musik, och laddar ner en film. Runt omkring mig gör många förmodligen exakt samma sak, medan andra oroar sig för förseningar, letar boardingpass, och bokar om anslutningsflyg. Andra läser pocketar, försöker hålla reda på ungarna, och sitter i telefonmöten.

I love it.

Taken By Trees - "Too Young (TTA Remix)"

Victoria Bergsman tillsammans med Eric och Henning i The Tough Alliance. Så bra. A little something, something att njuta av i helgen.

Bröllop

Okej, kostymen är nedpackad, skorna putsade, talet skrivet, och champagnen välkyld. Nu drar vi och ser till att Jonas och Sara blir man och hustru.