17 januari 2007

Tracks

Jag har alltid varit lite skraj för att jag ska bli sämre på att leta fram ny musik när jag blir äldre. Typ fylla 30 och plötsligt inse att Kaj Kindvall är ens nya musikaliska mentor och att det plötsligt har börja dyka upp olika former av samlingsskivor i musikbiblioteket. Sen är det ju det här med den digitala musikrevolutionen - MySpace, mp3-bloggar, YouTube, Last.fm, etc - som gör att man verkligen måste vara på tårna för att inte missa nåt. Och för att inte tala om faktumet att vi bor 300 miljarder mil från närmaste vettiga klubb eller konsert. Det gör ju inte saken direkt bättre om vi säger som så.

Ett annat problem som jag har stött på är det här med iPod. Plötsligt har man möjligheten att bära omkring på typ 10000 låtar i fickan, och man gör sitt allra bästa för att fylla den där lilla prylen med så mycket nytt man bara orkar och kan. Vad blir resultatet då? Jo, man lyssnar som vanligt i princip på samma artister och album om och om igen fastän man hela tiden fyller på med nytt material, och plötsligt har man så mycket ny musik som man inte lyssnat på att man drar sig för att ens försöka börja nånstans och istället lyssnar man på The New School ännu ett varv.

Men så ibland händer det att man faktiskt tar tag i saker och ting och kickar i gång nåt helt nytt och det visar sig vara världens bästa album ever! Till exempel Lo-Fi-Fnk:s Boylife som jag upptäckte idag. Okej, det är inte världens bästa album ever, men det är lika fin elektropop som The Embassy, Air France, och The Tough Alliance gör. Kolla upp det om ni vill ha nåt att dansa till i vardagsrummet i helgen.

Inga kommentarer: