7 maj 2007

Säsongsavslutning


Ännu en gång har det dröjt på tok för länge mellan mina inlägg här på bloggen då de sista veckorna har varit rätt hysteriska med massor av jobb och fester och gud-vet-vad. Det känns typ som om vi inte har varit här hemma i stugan knappt någonting den senaste tiden, och väl hemma har jag inte riktigt varit upplagd för att blogga.

Nu i dagarna kan man dock inte riktigt påstå att hysteriskt är det rätta ordet för livet här uppe. Säsongen börjar nämligen närma sig slutet. Här i Abisko tog den slut igår (läs söndag), hos oss i Björkis stänger vi ner nu på söndag, och om vi låtsas att det snart är midsommar så stänger också Riksgränsen ner i dagarna. Vid den här tiden börjar jag ofta känna mig lite kluven. Å ena sidan är det grymt skönt att säsongen snart är slut, att man ännu en gång blir ledig eller typ arbetslös i några veckor, och att sommaren åtminstone på pappret faktiskt är i antågande. Men å andra sidan är det ganska lätt att vid den här tiden börja se tillbaka på säsongen och fundera över till exempel missade skiddagar och vetskapen om att det är jäkligt länge till nästa vintersäsong.

Det är ju dock onödigt att sitta och grina över sånt här när vår NY-resa faktiskt är ruskigt nära nu, och den på många sätt helt magiska sommaren och hösten ligger framför oss. För min del kommer den här sommarsäsongen liksom vintern att innebära ett nytt jobb, nämligen på Björklidens golfbana. Mina dagar i restaurangbranschen verkar allt mer vara räknade, vilket på sätt och vis är lite trist, men på många andra sätt och vis är rätt skönt. På vintern är ju jobb på kvällstid verkligen att föredra då man kan åka skidor på dagarna, men på sommaren är det lite tvärs om då man gärna åker iväg och fiskar, spelar golf, eller kanske grillar lite nån kväll.

Nu är vi ju dock inte riktigt där än. Innan vi lämnar fjällen för den amerikanska östkusten har vi bland annat en inplanerad skoter-/fiske-/topptur att beta av, samt några dagars frotterande tillsammans med den svenska skideliten i Riksgränsen under den årligen återkommande tävlingen Scandinavian Big Mountain Championships, eller NM som den kallas i folkmun. På vägen till NY kommer vi också att stanna till i Piteå, så vem vet, vi kanske rent av springer på varann?

1 kommentar:

Soffan sa...

Tack Niklas. Jag har oroat mig för din själ och din kropp. Jag har funderat över var ni har hållit hus och om du kanske rent av hade bloggar färdigt. Nu ser jag en ny gryning, ett ljus som skimrar. Du är tillbaka och det värmer.